Upplösning, dpi och ppi

Upplösning är ett otroligt missförstått begrepp. Felaktiga råd, seglivade myter och halvsanningar florerar i fotografkretsar, i tryckeribranschen och i fackböcker. Men här hittar du hela sanningen om upplösning, dpi och ppi.

På sätt och vis är det kanske inte konstigt att begreppet upplösning är så missförstått. Upplösning, i kontexten digital bild, kan nämligen syfta på väldigt många saker – kameraupplösning, skärmupplösning, skannerupplösning, utskriftsupplösning, skrivarupplösning, bildupplösning, och så vidare.

Den mest utbredda missuppfattningen är att kvaliteten hos en bildfil påverkas av dpi/ppi-värdet. Så är inte fallet.

Dpi och ppi har ingenting med själva bildfilens kvalitet att göra.

Men mer om det senare. Låt mig ta det hela från början.

På sätt och vis är det kanske inte konstigt att begreppet upplösning är så missförstått. Upplösning, i kontexten digital bild, kan nämligen syfta på väldigt många saker – kameraupplösning, skärmupplösning, skannerupplösning, utskriftsupplösning, skrivarupplösning, bildupplösning, och så vidare.

Den mest utbredda missuppfattningen är att kvaliteten hos en bildfil påverkas av dpi/ppi-värdet. Så är inte fallet.

Dpi och ppi har ingenting med själva bildfilens kvalitet att göra.

Men mer om det senare. Låt mig ta det hela från början.

Ju fler pixlar, desto bättre kvalitet

Digitala bilder är som bekant uppbyggda av många pixlar. Om antalet är tillräckligt stort kommer du inte kunna urskilja de enskilda pixlarna när du tittar på bilden. Många pixlar ger alltså en bättre upplevd kvalitet än färre pixlar.

Image

Så vad är då bildupplösning? Jo, inget annat än just antal pixlar. En bild med hög upplösning innehåller många pixlar. En bild med låg upplösning innehåller få pixlar. Ju fler pixlar, desto högre bildupplösning och därmed högre kvalitet. Alltså:

Dpi och ppi då?

Om nu bildfilens kvalitet helt och hållet styrs av antalet pixlar, var kommer i så fall dpi och ppi in i matchen? Jo, det handlar helt och hållet om utskrifter. Dpi/ppi anger nämligen utskriftsupplösning!

Först bara, så du vet vad vi pratar om:

  • Dpi står för dots per inch. Alltså “punkter per tum”.
  • Ppi står för pixels per inch. Alltså  “pixlar per tum”.

Innan jag fortsätter är det också på sin plats att reda ut en liten språkpolis-grej: Enheterna dpi och ppi används ofta synonymt. Många säger alltid dpi oavsett vad det handlar om. Den som är lite petig brukar då påpeka att ppi är rimligare så länge vi pratar om digitala filer och enheter. Det är inte så noga vad du själv väljer att säga. Var bara medveten om att båda enheterna förekommer.

Det finns också en tredje kusin vid namn lpi (lines per inch) som berör rastertryck, men det faller utanför den här artikeln.

Vad menas med utskriftsupplösning?

En digital bildpixel har ingen bestämd fysisk storlek. Din skrivare har därför ingen egen uppfattning om hur stor varje pixel ska bli när du väl skriver ut din bild. Ska varje pixel vara 0,01mm bred eller kanske 1mm bred? Skrivaren behöver den informationen från dig.

Detta är exakt vad bildens dpi/ppi-värde handlar om. Det är din instruktion till skrivaren. En liten siffra som lagras ihop med filen så att skrivaren vet hur stora pixlarna ska bli. Värdet påverkar inte själva bildfilen i sig på något sätt.

Image

I praktiken skulle det bli väldigt små tal om du ska ange hur stor en enskild pixel ska bli. Istället anger du hur många pixlar det ska ryms längs en tum av utskriften. I Sverige är vi ju mer vana att tänka i centimeter, men här gäller tum fortfarande av historiska skäl.

Image

Ett högt värde innebär alltså att pixlarna blir små så att det ryms många längs varje tum av utskriften. Ett lågt värde innebär att pixlarna blir större så att det ryms färre längs varje tum.

Det är förklaringen till att ett högre dpi/ppi-värde ger en bättre utskriftskvalitet än ett lägre värde. Pixlarna blir mindre (och därmed också bilden), vilket minskar risken att vi ser pixlarna med blotta ögat.

Huvudpoängen här är så central att jag vill upprepa den en gång till: Dpi/ppi-värdet är enbart en liten siffra som avgör hur stor utskriften ska bli. Det har ingenting med själva bildfilens kvalitet att göra.

Vad ska du välja för dpi/ppi-värde?

Nästa fråga är förstås hur små pixlarna måste vara för att ge en bra kvalitet. Ja, det beror lite på betraktningsavståndet, eftersom målet bara är att betraktaren inte ska kunna urskilja de enskilda pixlarna. Därför måste saker som betraktas inom en armlängds avstånd (tidningar, mindre bilder, reklamblad, etc) ha ett högre dpi/ppi-värde än saker som ses på långt håll (posters och affischer, bussreklam, etc).

Image

Historiskt sett har 300dpi/ppi varit ett standardvärde i tryckeribranschen som ger superb kvalitet, även när utskriftens betraktas på riktigt nära håll. Då är pixlarna så små att det mänskliga ögat inte kan urskilja dem. Men egentligen kan man säga att alla värden över 240dpi/ppi brukar räcka gott om man inte är mikroskop-petigt lagd.

Om du ska skriva ut en meterstor bild för att hänga på väggen kan det däremot räcka utmärkt med runt 150dpi/ppi eller ännu lägre. Och ska du tapetsera en hel husfasad med din bild är 50dpi/ppi en helt rimlig utskriftsupplösning.

Det finns två vägar att gå när du ska förbereda en bild för utskrift: Antingen anger du ett passande dpi/ppi-värde direkt eller så börjar du med att ange hur stor du vill att din utskrift ska bli i centimeter. I Photoshop sker alla dessa inställningar under Bild > Bildstorlek.

Så funkar det på webben

Hur är det då med bilder som du lägger upp på webben? Hur ska de hanteras? Jo, där är det återigen antalet pixlar som styr allting. Dpi/ppi-värde har ingen som helst betydelse. Vilket ju är logiskt baserat på det du vet nu. Enklare uttryckt:

Webben är ingen skrivare och struntar därför i vad du skickar med för skrivarinstruktioner.

Image

Innebär det att du i teorin skulle kunna ange vilken utskriftsupplösning som helst på webbilder? Ja! Om du sparar samma bild i två versioner, en med ynka 1 dpi/ppi och en med exempelvis 300 dpi/ppi, kommer de bli exakt identiska på webben.